Det här med mat har ju blivit väldigt omtalat i media de senaste åren om hur man ska äta, vad man ska äta, när man ska äta. Dieter, kostupplägg och tankar och frågeställningar hit och dit. Man kan se löpsedlar där det står "hur man går ner på snabbaste sättet" där rubrikerna kan vara väldigt skrattretande ibland och kan skapa ett missförstånd. Mat är ett hett ämne helt enkelt. 

 

Inte konstigt heller när man blir påverkad av fitnessvärlden och den sorts diet dessa människor går på och där vanliga svensson ska följa ett liknade kostupplägg, nu pratar jag mycket inom instagram. Visst, det är bra att människor har börjat träna men när det har gått till den gränsen att man ska tävla när man inte har byggt upp sig själva för att sedan gå på strikta dieter, det tycker jag är hemskt. För många rubbas hela kroppen och det är tillochmed farligt. 

 

Mat för mig har alltid varit a och o, jag måste äta för att vara glad, för att orka med vardagen, för att mitt blodsocker inte ska sjunka i botten, för att det är en social grej och för att jag helt enkelt älskar mat. Jag äter istortsätt frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, kvällsfika varje dag. Tro mig jag har gjort det för många gånger att skippa lunchen för att man inte har hunnit men vad händer, man blir bara sötsugen och känner sig otroligt trött. Jag äter för att jag ska orka med en hel dag på jobbet och för att jag ska orka träna mitt träningspass för dagen sen ska jag vara ärlig och säga att många kvällar när man har jobbat en heldag + träning på det så orkar jag inte umgås med någon trots att jag har ätit tillräckligt men det beror på att jag är trött i ögonen och vill sova.

 

Jag vet att många blir provocerade när man inte äter ljust bröd vid vissa tillfällen, bullen till kaffet eller läsken till middagen. När man får den stendiga frågan "varför vill inte du ha?". Jag känner min kropp mer än någon annan, jag vet att jag mår bättre av att äta det mörka brödet, en macka till kaffet och bubbelvatten till middagen. Nu menar jag inte att jag tänker "nej jag går upp ett x antal kilon" utan för mig kommer tröttheten, magbesvären och hungerkänslan som kommer 1 timme efter det där pga att det var endast socker, ingen näring som höll sig länge. Sen inte att glömma, självklart äter jag godis, kakor, glass osv också men jag gör det när jag är sugen, är jag inte sugen så äter jag det inte sen kan suget bli för stort ibland och man äter för mycket men man måste få ha sånna tillfällen också, vi är ju bara människor och vi alla har våra behov. 

 

Sen jag har blivit mer noga med att äta mina måltider så är jag på bättre humör och sover så mycket bättre också. Jag vill ta hand om mig själv för att jag ska orka med min vardag, detsamma gäller min träning. Jag tränar för att jag ska orka med allting jag vill göra, jag vill att jag ska må bra både utvändigt och invändigt. En av de sakerna som jag har sagt till mig själv att jag ska bli bättre på är att jag träna för att jag tycker det är kul, har jag en dag då jag känner att jag måste vila från träningen för hela kropper skriker efter vila så ska jag göra det, kroppen känner sig själv bättre än vad min hjärna gör i vissa tillfällen. 

 

Det viktigaste är att tro på sig själv, gör inte all mathets och all träningshets till något stort tänk att det är ditt liv och att det är du som ska leva med din kropp i alla år, ingen annan. Ett bra mål är att klara av sin vardag men 100 gånger bättre!